”Den som vandrar i mörkret går vilse”
Förlåt för att jag var borta
Jag behövde hitta mitt hjärta
Mitt hjärta höll på att dö
Men det hann bli räddat
Tack helige ande
Tack Gud
Vet ni vad mitt hjärta sa när jag fann det?
Det sa Låt oss för alltid ha varandra
Ja, vi behöver varandra
Vi ska inte vandra ensamma
Våra hjärtan dör i ensamheten
Så våga vara supersårbara
Öppna ärliga råa
Var 100%
Våga
Omringa dig med de som inte skräms av den, blundar för den
(Nakenheten)
Och var en av de som välkomnar den
Kanske t.o.m. suktar efter den
Öppenheten
Sårbarheten
Frimodigheten
Ha Gud dig nära så att du kan påminna dig om värdet han ser i dig när resten av världen dömer dig
Han ser att du försöker
Och han fångar dig ju alltid när du faller
Så var inte rädd
00:31
Våga ödmjuka dig
Våga bli ett barn igen
Våga låta någon annan än du vara mästaren
När du närmar dig det, börjar bli det, kommer det inte finnas någonting du skulle vilja byta mot det
Och till slut inser du att du har exakt allt du behöver till allt du står inför
Du har din räddare inom dig
Gud blev människa för att rädda oss
Rädda oss från distanseringen från honom (distanseringen som är den som skadar oss, eller som gör så att vi skadar oss)
Det som gör ont är distanseringen från han som har skapat oss
Men han blev en av oss så att vi kunde bli ett med han
För du är hans och ingen annans
Du har alltid tillhört han och det är bara mörkret som kan lura dig till något annat
Och mitt hjärta det växte när jag också fick finnas där för någon annan
När jag fick ge samma kärlek jag fått av Gud till någon annan
Så hjälp varandra
Lev genom hjärtat
Inte genom det där andra (platta tomma falska)
Och genom att trösta henne så visste jag desto bättre hur jag skulle trösta mig när jag togs till ett av alla rum där jag stängt in mig själv
Där jag stängt dörren till ljuset
Där jag satt ensam i mörkret