Förlåt (mig) för alla gånger jag behandlat mig själv som om jag inte är något värd

Som om jag inte är värd vad jag faktiskt är värd

Förlåt för alla gånger jag låtit mitt förflutna, mina handlingar eller mina tidigare erfarenheter definiera mitt värde

Hädanefter ska jag försöka behandla mig själv utifrån det värde du ser i mig Gud

Så även om jag har svårt att se det själv
Ska jag påminna mig om att låta dig visa mig

Jag förstår nu att jag blint trott på det jag låtit mig själv eller världen intala mig
Men jag vet ju ingenting
Dags att överlämna mig till det större att ta över. Till det som faktiskt vet. Låta det förnya mitt sinne. Låta det omvandla mig. Låta det göra mig till mig?
Omvandla mig till att bli något mycket bättre än vad jag i egen kraft kan göra mig själv till.

Och idag förstod jag att jag aldrig behöver känna mig ensam
Han är för alltid med mig och han trampar upp min outforskade, alldeles unika stig med mig. Alltid är han med mig. Han ser mig, hör mig. Han guidar mig, vägleder mig och han lär mig. Han hyllar mig, pushar mig, tror på mig.

Han är i mig. Jag är i han.

Har jag tappat det helt? Aa kanske. Kanske har jag det.
Men fan vad bra jag mår av det.

För första gången i mitt liv jag känner en brinnande kärlek.
Jag kan faktiskt inte förneka det. Kan inte inte tro på det jag nu har fått se.

I feel it in the wind
The Go(o)d is about to win

Den enda lagen jag vill ha
Lagen som var jag
Lagen som bor i mitt hjärta

Lagen om liv förlåtelse nåd frihet och kärlek

Du är älskad
Du är efterlängtad
Du är förlåten

Kom hem

🤍

Var cool och våga va en tönt

👐🏻

Jag letade alltid efter nästa svar
Nästa upplevelse som skulle lära mig något, fullborda mig, läka mig
Nästa upplevelse som skulle förlösa mig

Letade som en blind jävla galning

Nu fick jag kärleken innan läkningen
Då försökte jag läka för att finna kärleken

00:33

Till slut kunde det världsliga inte stilla min hunger längre
Jag behövde något mer, något större
Jag var omättlig

För om man har vandrat runt med ett stort hål inom sig, inte känt någonting år efter år, dag efter dag
Oavsett vad man gjort för att göra det bra
Då får man vända sig till något större än oss
Något som kan ge mig svar på sånt inte du kan ge mig svar på
Man får svälja stoltheten och börja våga tro på något som kanske är bortom vårt förstånd att förstå
Något som bara hjärtat förstår

Om det är värt det?
Det kan du fucking lita på.

🙌🏻

Det känns som att jag har gått runt från by till by och knackat dörr. Provbott lite här och var. Vart välkomnad hos de flesta jag betalat hyra till men utan att det riktigt känts som hemma (vad nu hemma innebar). Nu, till slut, knackade jag på rätt dörr och jag visste i mitt hjärta att det var här jag skulle va. Att det var såhär det skulle kännas.

Men ännu vaknar jag ibland på nätterna och tänker att det är för bra för att vara sant, att det kanske bara var en dröm. Eller att det här hemmet uppvärmt av kärlek och kärlek enbart är för bra för lilla jag. Var jag verkligen värdig allt det här som bara var bra? För förut behövde jag ju bevisa att jag var värdig att stanna kvar. Det var alltid saker som behövde lösas, offras, göras, tas.

Så ännu tippar jag lite på tå, beredd att bli dömd för mina misslyckade försök att vara bra, för att till slut återigen bli utkastad på gatan – tillbaka där jag var.
Men nu sa han åt mig att allt det där var klart. Här fanns det inget mer som behövde göras. Här kunde jag bara få vila och va.

Så medan mitt oroliga hjärta letar efter förfalskade svar så fortsätter han att betrygga mig om att det inte var någon annanstans jag skulle va. Han påminde mig om att jag var hemma dag på dag så att orden kunde gro i mitt hjärta tills det inte fanns några tvivel eller rädslor kvar. Gro tills hjärtat var uppfyllt av sanningen och sanningen enbart.

Och ja, resten av familjemedlemmarna då var ju lika vilsna som jag. Så istället för att skratta och leka ihop så bara var vi i våra sår och grävde en desto djupare grop. Men till slut fanns det ju knappt någonting av mig kvar. Och inte fan visste jag heller var jag var.
Hade glömt bort allt som jag var och livet, vad var det nu det var?

Fast visst fick jag svar. Svar på svar på svar. Och ljuset som jag fick det var ju stundvis helt oslagbart.

Men dagen efteråt var man ju tillbaka i skiten igen
Också fick man göra samma sak igen och igen
Eller så behövde man göra det det och det
Kanske var det nåt jag missat, nåt jag gjort fel eller vad var orsaken till att det aldrig riktigt bet?

1000 insikter rikare men 10 gånger så trasig parallellt med det. Fan jag måste ringa min shaman han kanske vet och kan ta mig ur denna dystopiska, förvirrade verklighet.

Inte förens jag började ta mig ifrån allt det som skulle läka mig började jag bli hel.

Ps. Det här är min verklighet. Det som har vart fel för mig behöver inte vara fel för dig. Bara du kan känna om du är på rätt väg för dig. Bara jag vet vilken väg som var rätt för mig.
Men. Jag tror dom vägar som var fel också var rätt, då. För ibland behöver man prova många jeans innan man hittar rätt. Hittar dom som sitter som en smäck.

Besöka många hem innan man hittar hem

Testa sig fram utan skam

Osv osv

🤪

Insåg just att
Att inte tycka om sig själv är ett hån mot den som har skapat oss
För han eller hon eller det eller vad det är skapade mig och dig precis så som han hon det ville ha oss

Perfekta
I alla delar
Exakt så som vi skulle bli är vi

Sedan har vi kanske de här filtrerna över oss. Vi har klätt i oss falska sanningar om oss själva som gör att vi inte riktigt ser det, det som är bortom allt det

Men jag lovar, hade du sett dig för exakt den du är hade du aldrig tvekat

Aldrig tvekat på att du är det vackraste, mest värdefulla

Aldrig tvekat på din gudomlighet

Du är så mycket mer än du kan se

Så se bortom allt det som säger dig att du inte är det

Där inne strålar du
Där inne, i det som är Du

Baby din själ är värd mer än hela världen

Låt ingen, inget ta dig ifrån dig

Låt ingen annans ord måla om bilden som är du

No more illusions
Inget mer försöka passa in
Inget mer fakea för att bli omtyckt
Inget mer gömma vem jag är
Inget mer sånt I can’t I can’t
Bara fucking vaaaa
Den du vill vaaaa
Så blir det braaa
Slappna aaaav
Låt det vaaaa

Breaka

Andas

Ta nya tag

Imorgon är en helt ny dag

Släpp allt det gamla, gräv ner det i jorden och bli ny
Bli ny för varje sekund om det behövs
Ingenting av det som har vart behöver definiera dig
Ingenting av det du var igår behöver följa med dig

Bli ren nu, bli du nu

Du är värd mer än livet baby. Låt ingen ingen ingen få dig att tveka på det. Bara lova mig det.

12:00

Hon sa att det läskigaste vi kunde göra var att vara exakt dom vi är
För då riskerar vi att bli lämnade ensamma
Lämnade åt vargarna

Och kanske var det just det som var meningen med allt det här

Våga vara vem du är
Våga låta dom vända sig bort
För vill du verkligen ha kvar dom som inte står där med dig i vått och torrt?

Dom som lämnar dig ensam på ett stort och öppet hav
Det var ju bara såna som inte tillät dig ställa några krav
Krav på vad du behövde för att må bra

Men det var kanske exakt det jag behövde idag

Behövde få se vilka som faktiskt stod kvar
Vilka som stod kvar när jag var jag, i allt som jag var

Eller kanske är det så att jag bara har ett sjukt stort ego?

Men jag hörde senast idag en kvinna nämna att bekräftelse hör till ett av våra grundläggande behov

Så kom igen. Var en fucking bror.

22:40

Jag tyckte jag var badass sen såg jag kvinnorna i Iran

Som offrar sina liv för en värdig framtid för sig själva och för sina barn

Ute på gatorna krigar de för att äga rättigheten över sitt egna fucking hår

Tänk er den verkligheten, tusen ljusår ifrån vår

För här sitter vi i våra designade, flashiga lägenheter

Klagar på lite dåligt väder och andra ”tråkigheter”

Och vem fan sa att kvinnorna var av ett svagare kön?

Mina fucking systrar. Vad jag hejar på er. Varje dag är ni med mig i bön.

Tårögd över deras mod att strida och dö för en rättvis framtid

Snälla låt det få bli en rättvis framtid

Snälla låt oss be för det bästa att ske på vår jord

Du behöver inte tro på Gud men förstå iallafall kraften i ord

Saker funkar inte alltid som vi tror

Det där jobbiga var bara en episod.
Next season börjar snart.

Ikväll när jag kom hem hade min granne ställt ut en fruktskål till oss andra. I den låg två mogna mangos och jag tackade och tog den ena.

Nu några timmar senare slog det mig, om man får vara sån, att det kanske var ett tecken att jag inte alls är en omogen mango, utan en mogen mango? 🥭

Något kittlade faktiskt till inom mig när tanken slog mig.

Feeling high

Starting to love life
Maybe for the first time

Det går inte att styra en bil som står stilla
Så var i rörelse så att du kan bli ledd dit du ska, till det bra
Testa, chansa, väx, trilla

Det viktigaste är kanske att jag har mig i det här

Just nu vet jag inte hur jag ska tänka
Vad jag ska göra
Är jag helt fel ute?

Behöver jag mer självdistans?
Är jag en grön mango?
Är det inte dags än?

“Jag ber till dig Gud att läka min ande och mitt samvete. Läk min kreativitet så att den kan få blomma så som du önskar

Hjälp mig att lära mig älska mig själv, så som du älskar mig
Gud ge mig en djupare insikt i vad som är nyckeln till upprättelse och helhet för just mig
Uppenbara mig var roten finns till mina personliga problem och utmaningar
Hjälp mig att våga se sanningen om det jag hitintills inte har förstått
Och ge mig ett nytt hopp om att du ska göra mig fri
Jag ber dig föra mig igenom en process där du kan komma åt roten av mina problem
Hjälp mig att acceptera min väg till helhet

Förlåt mig för alla de gånger jag trott mig veta bättre än du. För alla gånger jag försökt få dig hela mig på de sätt som jag önskar hela mig
Jag vill ödmjukt be dig att leda mig i denna process
Tack för att du vill ge mig visdom och insikt

Amen“

Och om allt bara var placebo då? Ge mig det ändå. Låt mig få tro på att det finns en Gud för inget annan väg visade en väg ut.