I feel it in the wind
The Go(o)d is about to win

Den enda lagen jag vill ha
Lagen som var jag
Lagen som bor i mitt hjärta

Lagen om liv förlåtelse nåd frihet och kärlek

Du är älskad
Du är efterlängtad
Du är förlåten

Kom hem

🤍

Var cool och våga tro

👐🏻

Jag letade alltid efter nästa svar
Nästa upplevelse som skulle lära mig något, fullborda mig, läka mig
Nästa upplevelse som skulle förlösa mig

Letade som en blind galning

Nu fick jag kärleken innan läkningen
Då försökte jag läka för att finna kärleken

00:33

Till slut kunde det världsliga inte stilla min hunger längre
Jag behövde något mer, något större
Jag var omättlig

Det känns som att jag har gått runt från by till by och knackat dörr. Provbott lite här och var. Vart välkomnad hos de flesta jag betalat hyra till men utan att det riktigt känts som hemma (vad nu hemma innebar). Nu, till slut, knackade jag på rätt dörr och jag visste i mitt hjärta att det var här jag skulle va. Att det var såhär det skulle kännas.

Men ännu vaknar jag ibland på nätterna och tänker att det är för bra för att vara sant, att det kanske bara var en dröm. Eller att det här hemmet uppvärmt av kärlek och kärlek enbart är för bra för lilla jag. Var jag verkligen värdig allt det här som bara var bra? För förut behövde jag ju bevisa att jag var värdig att stanna kvar. Det var alltid saker som behövde lösas, offras, göras, tas.

Så ännu tippar jag lite på tå, beredd att bli dömd för mina misslyckade försök att vara bra, för att till slut återigen bli utkastad på gatan – tillbaka där jag var.

Men nu sa han åt mig att allt det där var klart. Här fanns det inget mer som behövde göras. Här kunde jag bara få vila och va.

Så medan mitt oroliga hjärta letar efter förfalskade svar så fortsätter han att betrygga mig om att det inte var någon annanstans jag skulle va. Han påminde mig om att jag var hemma dag på dag så att orden kunde gro i mitt hjärta tills det inte fanns några tvivel eller rädslor kvar. Gro tills hjärtat var uppfyllt av sanningen och sanningen enbart.

Och ja, resten av familjemedlemmarna då var ju lika vilsna som jag. Så istället för att skratta och leka ihop så bara var vi i våra sår och grävde en desto djupare grop. Men till slut fanns det ju knappt någonting av mig kvar. Och inte visste jag heller var jag var.
Hade glömt bort allt som jag var och livet, vad var det nu det var?

Fast visst fick jag svar. Svar på svar på svar. Och ljuset som jag fick det var ju stundvis helt oslagbart.

Men dagen efteråt var man ju tillbaka i skiten igen
Också fick man göra samma sak igen och igen
Eller så behövde man göra det det och det
Kanske var det nåt jag missat, nåt jag gjort fel eller vad var orsaken till att det aldrig riktigt bet?

1000 insikter rikare men 10 gånger så trasig parallellt med det. Jag tror jag måste ringa min shaman, han kanske vet och kan ta mig ur denna dystopiska, förvirrade verklighet.

Inte förens jag började ta mig ifrån allt det som skulle läka mig började jag bli hel.

12:00

Hon sa att det läskigaste vi kunde göra var att vara exakt dom vi är
För då riskerar vi att bli lämnade ensamma
Lämnade till vargarna

Men kanske var det just det som var meningen med allt det här

Våga vara vem du är
Våga låta dom vända sig bort

Vill du verkligen ha kvar dom som inte står där med dig i vått och torrt?

Dom som lämnar dig ensam på ett stort och öppet hav
Det var ju bara såna som inte tillät dig ställa några krav
Krav på vad du behövde för att må bra

Ja, kanske var det exakt det jag behövde idag

Jag behövde få se vilka som faktiskt stod kvar

Vilka som stod kvar när jag var jag, i allt som jag var

Eller kanske är det bara så att jag har ett sjukt stort ego?

Men jag hörde senast idag en kvinna nämna att bekräftelse hör till ett av våra mest grundläggande behov

Så kom igen. Var en fucking bror.

22:40

Jag tyckte jag var badass sen såg jag kvinnorna i Iran

Som offrar sina liv för en värdig framtid för sig själva och för sina barn

Ute på gatorna krigar de för att äga rättigheten över sitt egna fucking hår

Tänk er den verkligheten, tusen ljusår ifrån vår

För här sitter vi i våra designade, flashiga lägenheter

Klagar på lite dåligt väder och andra ”tråkigheter”

Och vem f* sa att kvinnorna var av ett svagare kön?

Mina fucking systrar. Vad jag hejar på er. Ni med mig i bön.

Tårögd över deras mod att strida och dö för en rättvis framtid

Snälla låt det få bli en rättvis framtid

Snälla låt oss be för det bästa att ske på vår jord

Du behöver kanske inte tro på Gud men förstå iallafall kraften i ord

Saker funkar inte alltid som vi tror

Det där jobbiga var bara en episod.
Next season börjar snart.

contact@outcast.se

Feeling high

Starting to love life
Maybe for the first time

Det går inte att styra en bil som står stilla
Så var i rörelse så att du kan bli ledd dit du ska, till det bra
Testa, chansa, väx, trilla

“Jag ber till dig Gud att läka min ande och mitt samvete. Läk min kreativitet så att den kan få blomma så som du önskar

Hjälp mig att lära mig älska mig själv, så som du älskar mig
Gud ge mig en djupare insikt i vad som är nyckeln till upprättelse och helhet för just mig
Uppenbara mig var roten finns till mina personliga problem och utmaningar
Hjälp mig att våga se sanningen om det jag hitintills inte har förstått
Och ge mig ett nytt hopp om att du ska göra mig fri
Jag ber dig föra mig igenom en process där du kan komma åt roten av mina problem
Hjälp mig att acceptera min väg till helhet

Förlåt mig för alla de gånger jag trott mig veta bättre än du. För alla gånger jag försökt få dig hela mig på de sätt som jag önskar hela mig
Jag vill ödmjukt be dig att leda mig i denna process
Tack för att du vill ge mig visdom och insikt

Amen“

Och om allt bara var placebo då?
Då tar jag det ändå.

contact@outcast.se

Hur lever jag i gemenskap med honom
Finns det saker jag inte får göra då?

För isåfall tror jag jag fallit tillbaka i djävulens spår

Jag vet ju att jag har handlat fel. Är jag rökt?
Gud snälla säg att det inte är kört

Det var nu det började

And I knew it was for real this time

Nu kunde jag bara bli bättre

Nu, äntligen, kunde jag vila

Vila mig till läkning

Och suget efter drogerna var inte riktigt kvar
Så kanske kunde jag nu läka de skador jag fått under dessa dar

Kanske kunde jag nu hitta den där balansen jag så febrilt försökt finna
Äntligen kunna bli hon, den där levande kvinnan